mitt stora tomrum
Förut kom jag på en tanke, att jag skulle gå in på några hamla sidor, som jag inte vart inne på på jättelänge. Bla blev Kamrat och Lunarstrom. Väl inne på lunarstorm kollade jag runt lite på kompisars gamla lunarsidor, riktigt roligt att se hur folk har förändrats.
Men sen kom jag tillslut in på namnet " Antibiotiqa_ ", och hela min mage bara vred sig, ;s
Stefanie, min stefanie..
känns verkligen som tusen årsen du och jag var bästa vänner, vi var oskiljaktiga, avslutade varandra meningar och inget behövde förklaras utan vi visste redan vad de andra ville, menade och ja allt. Jag är så otroligt ledsen att det har blivit såhär, att jag inte fanns där när du behövde mig som mest. Vi splittrades i slutet utav 7an , och de blev aldrig samma sak igen, och när du behövde mig och jag dig fanns vi inte där längre.. Jag kommer så himla väl ihåg första gången jag såg dig, det var i ditt eget kök och jag hade tjatat på pappa för att han skulle gå över till Fredrik och prata om något, bara för att få se min nya granne som jag hade hört skulle bo där nu. Du vet hur mitt första intryck av dig var, och det andra var inte mycket bättre. Det var när vi var ute och gick runt spåret, och när vi satte oss på en sten mitt i allt, och du börjare bröööla. Jag trodde jag skulle döö, vad i helsike gör tjejen?! Men just att göra såna där saker, är så mycket stefanie man kan komma. Vi har otroliga minnen som iaf jag håller på att glömma, ;( om jag bara kunde få kontakt med dig där du är nu, vilket jag inte har någon aning om. Jag vet bara vad du sa till mig det sista du sa innan du åkte, och jag hoppas inte du fortf är där. Jag vill prata med dig, för jag saknar dig så himla mycket, och de gör verkligen ont att den stefanie jag saknar inte finns mera.. Den tjejen med jeans med blå manchester nere vid vaderna, det blåa linnet, fjärilhasbandet och dedär lite guldblonda håret, hon finns inte mera. Och inte den rebecka som du kommer ihåg mig, vi finns inte mer.
om jag bara fick chansen, skulle jag göra så mycket osagt och så mycket ogjort.
/Bb
Åh vad fint skrivet!
